Idag har jag jobbat eftermiddag och slutat nu vid 16.30..helt ok, men något kallt att vara ute hela tiden.
Är nöjd med mitt jobb och veckorna flyger fram - härligt! Det är också roligt att både barn och lärare känner igen mig efter att inte ha jobbat på väldigt länge.
Ken har verkligen varit stöttande under tiden och jag saknar honom så himla mycket. Nu i helgen är han i Bagram på jobb, men sedan skulle han tillbaka igen till sin ordinarie bas utanför Kabul.
Han har fortfarande inte hört något om jobbet, då personen i fråga inte svarade..låter lite mysko. Men jag hoppas alltid på att han får en möjlighet att komma hit i höst.
Nu blir det ett glas vin för att tina upp kroppen.
Det är så jobbigt att längta ibland! Håll ut & håller tummarna om jobbet.
SvaraRaderaKRAM
Den här etappen är den som känts allra tuffast av all tid vi har varit ifrån varandra..
SvaraRadera