18 september 2012

Missing Ma Boo.

Det känns jättebra att vara igång och jobba igen efter det lilla uppehållet som kändes som en evighet.

Jag jobbar hela denna veckan, men efter min första vecka har jag varit så trött och haft noll energi. Hösttrötthet kanske eller att man har spenderat dagar med m a s s a barn?!

Men det som känns allra mest, är att inte ha Ken hos mig och det börjar bli riktigt(!!) jobbigt. 

Det är svårt att förklara i ord vad jag känner, men ju närmare vårt mål (flytten till USA) vi kommer desto mer ......saknar ord...... blir jag. 

Jag känner mig klar med Sverige nu och jag har t.o.m börjat kolla upp vad jag kan sälja, kasta vid flytten, även fast det är mer än sex månader kvar.

Jag tror att mycket av nedstämdheten kommer utav att jag har fått nya arbetskamrater som ställer massa frågor om USA och om Ken..typ varje dag. Svårt att hålla skenet uppe ibland.

I allt så saknar jag Ken väldigt mycket och jag vill inget hellre än att han kommer hit nästa månad (han skulle ringa och höra efter idag hur det gick på intervjun)..

St Augustine, FL-juli 2011

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Skriv gärna några rader! :)