surviving a long distance relationship.

Ken och jag har lyckats överleva ett långdistansförhållande så här länge och vi har tagit oss igenom min studietid och hans snart avslutade tjänstgöring i Mellanöstern galant.

Ken och jag har mer eller mindre levt i ett långdistansförhållande mellan åren 2007 - 2008 och mellan 2010 tills nu. (Beroende på när flyttlasset går).

Eftersom jag försöker hitta lite nya idéer till min blogg prövar jag att skriva om något som verkligen är vardag för oss. Långdistansförhållande.

Här följer några tips om vad jag tycker är viktigt i ett långdistansförhållande och det som har fungerat för oss.

Prata prata prata.

-Skype och videocalls är jätteviktigt för oss och vi pratar flera gånger i veckan och ibland även flera gånger per dag.

E-mail och Sms.

-Är inte skype tillgängligt? E-maila eller skicka sms.

Stabilt förhållande

-Förhållandet måste kännas tryggt och det måste finnas tillit för att det ska fungera. Det får inte finnas tveksamheter.

Håll dig sysselsatt.

-Ligger man i sängen och gråter tills nästa gång man ses, så kommer tiden att snigla sig fram. Tack vare att jag har studerat så har tiden flugit förbi mer eller mindre.

Tänk positivt.

- Vi kommer att klara det här!! Peppa varandra om ena parten har en dålig dag..de finns!!

Ha en plan.

-Ett gemensamt mål är också A & O i ett långdistansförhållande. Ken och jag har USA som gemensamt mål.

Överraska.

-Överraska med blombud, paket med efterlängtade saker, videoklipp eller söta vykort.

Träffas så ofta det går.

-Varje semester och skollov har vi träffats. De senaste åren har vi enbart kunnat ses var sjätte månad, men det ger oss något att se fram emot och räkna ned till.

Okej, hoppas att någon får ut lite av det ovanstående :)