Pratade ett bra tag med Ken igår och han hade lite mer information om sin nya tjänst i Afghanistan.
Han ska till Bagram och därifrån vidare till nån bas, som han ännu inte riktigt vet vart den är. Känns ju bra - not!
Just nu är han i Bagdad och idag skulle han till Amerikanska Ambassaden för att ordna alla papper och visum till Afghanistan, så vi får Skypa imorgon igen.
Men han är så glad för sin befordran och jag är jättestolt över honom.
Jag hoppas bara att tiden går fort så jag får träffa honom snart igen, för fy vad allt är tråkigt och segt. Känner mig så jäkla omotiverad till allt och det tar tid att vänja sig vid att vara ensam igen.
Tack och lov, så har jag skolan som tar upp mycket av min tid och oerhört goa klasskamrater som stöttar och kommer med tips och idéer.
Snart är det dags för Afternoon Tea träff igen. Mysigt.
Bagram, Afghanistan. |
Det är skitjobbigt att gå och längta och det finns inget nån kan säga för att det ska kännas bättre. Det gäller bara att hålla sig sysselsatt och se framåt. Jag blir såå arg på folk som säger "men är det inte jobbigt att vara ifrån varandra?" JOOOOO det är klart det är ditt rikspucko men vad ska jag göra?! vill jag skrika.
SvaraRaderaIngen som inte är i situationen själv fattar hur jobbigt detta är. Puh..
Det måste verkligen vara jobbigt att inte veta nåt! Och att ha honom så långt bort i länder med konflikter. Är det meningen att han ska jobba i militären för alltid eller är det nåt han tänker sluta med så småningom? Du kanske har skrivit det tidigare och jag har missat det!
SvaraRaderaUsch, jag kan inte ens föreställa mig vad du går igenom. Inte nog med att ni inte får ses på flera månader - han är där han är oxå!
SvaraRadera