Linus har de senaste två veckorna verkligen växt och kommit in i någon sort halvpubertet och könsmognad. Han utmanar, äter cigarettfimpar,hundskit, kottar...ja all, skäller och biter när JAG säger till honom och är from som ett jäkla lamm när Ken säger ifrån.
Jag har läst valpboken, lyssnat på råd och gått med i en Facebookgrupp för de som har Vizsla-hundar, men mitt tålamod räcker inte till alla gånger. Igår var en sån dag...
Linus skällde konstant(kul när man är på ett hotell), nafsade och var en riktig liten skit. Usch! Jag fick i stort sett inget gjort, tack för den liksom.
Jag skrev en fråga till Vizsla-gruppen om hans beteende och fick bra respons. ALLA som har en Vizsla har gått igenom detta stadium och det gäller att ha tålamod, då det kommer att bli bättre. Men när man är uppe i det, så känns det stundtals hopplöst och jag känner mig totalt värdelös som matte...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv gärna några rader! :)