13 augusti 2012

I'm getting very impatient.


Nu när vi har dragit igång immigrationscirkusen, så börjat mitt tålamod och energi att ta slut.

Jag vill inget hellre än att sätta mig på ett flyg tillsammans med Ken och låta månaderna av byråkrati som återstår vara över..vi är så nära vårt mål, men fortfarande krävs en sista kraftansträngning.

Ovissheten över när, var och vart finns alltid i mina tankar och jag vill inget hellre än att jag ska få svar på mina frågor.

Jag har lite frågor till er på andra sidan pölen angående visum processen, men jag återkommer och hoppas att ni kanske kan hjälpa mig.

Varför ska det var en sån uphill battle för oss och smooth sailing för andra?

3 kommentarer:

  1. You're back!!! Herregud, jag som varit inne dag in och ut for att se om du ar tillbaka i blogg livet och sa har jag flera inlagg att lasa ifatt, aterkommer till dom da jag har lite brattom har. Men roligt att se att du fortsatter att blogga, ar ju nyfiken pa hur det gar for dig/er. Kan sa val forsta hur frustrerande det ar, och hur jobbigt det maste vara. Ibland kanns det som slutet aldrig kommer och man ar nara att ge upp manga ganger.
    Finns det nagot jag kan svara pa om du har fragor gor jag garna det, bara fraga pa! Stor kram jag aterkommer till de andra inlaggen senare

    SvaraRadera
  2. Jag började blogga igen efter ca. 1 månads uppehåll..fast det har väl inte hänt så himla mycket med min visumprocess, men vi arbetar på den och de första dokumenten är iväg skickade..
    Jag återkommer med frågor!
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att du ar tillbaka, jag missade en del pa bloggfronten nar vi var pa semeseter och sen hade jag besok av min syster sa det blev inte mycket tid for bloggen/bloggar. Kram

      Radera

Skriv gärna några rader! :)