Första besöket i USA

Nervös är nog ett ord som kan förklara hur jag kände, när biljett och resdatum var bestämt. 

Ken och jag hade varit tillsammans i ungefär ett halvår, när det var dags för ett första USA besök och naturligtvis också en resa, för att träffa mina blivande svärföräldrar.

Det var i december 2007 och det känns som evighet sedan.

Även fast jag hade rest en del innan jag träffade Ken, så hade jag aldrig rest till USA.

Resan gick via Stockholm till Amsterdam och redan där bevittnade jag hur pass allvarlig säkerheten hade blivit efter 11 september. 
Jag fick uppge adress, telefonnummer och stat som jag skulle besöka och eftersom jag hade jobbat i Mellanöstern ganska mycket som reseledare så hade jag även ganska många stämplar i mitt pass och detta var tydligen inte bra enligt killen vid gatekontrollen på Shiphol i Amsterdam. Han tog dit en snubbe till, och dom bägge stod och granskade mitt pass väldigt länge...men hur pinsamt var det då på en skala ?!

Och nervositeten blev bara värre av alla rykten som jag hade hört om US Homeland Security, men det gick jättebra och mannen som ställde frågorna om mitt besök samt stämplande mitt pass så fint, var jättetrevlig.

Flygresan över till USA och Memphis var behaglig och på inrikesflyget mellan Memphis, TN och Montgomery, AL så satt jag bredvid en man som började samtala med mig. 
Och när jag berättade att det var mitt första besöket i USA, så började han fråga vad jag skulle se och besöka, och när jag berättade att jag skulle till Montgomery med omnejd, började han nästan skratta...ehh har jag sagt något fel liksom?

Han hade tydligen aldrig mött någon som enbart skulle besöka Montgomery och städer omkring i Alabama.
Han tyckte att om man besökte USA för första gången så skulle man jag minsann inte bara se södern, utan andra mer kända platser som New York, LA, San Francisco. 
Men den här resan var endast på två veckor, där huvudsyftet var att möta hans familj och släkt. Stupid man!!
Alla har vi våra åsikter, men kanske inte förståelse jämt..
När jag landade på Montgomerys flygplats, så fanns K och hans familj där. Det var superpirrigt och nervös, men dom var så öppna och spontana, så det gick jättebra.
Nåt som jag lade märke till, på flygplatsen var att "bagage claim" fanns vid ankomsthallen, där alla anhöriga stod och väntade...kändes konstigt att komma ut och hälsa på familjen och sedan hämta väskan...

I vilket fall som helst, så hade vi två underbara och väldigt intressanta veckor. 
Allt från att uppleva, att man verkligen inte kommer någonstans utan bil, Auburn University, till det berömda Wallmart, JC Penny's, Old Navy, Taco bell, Olive garden, kaffe på Starbuck's, Dunkin' Donuts till alla underbara människor och Kens familj som tog emot mig med öppna armar.
Vill tillbaka nu!!